Veikko ja Mika Haapakangas

År 2020 flyttade jag med min familj från Finland till Bergsåker, som ligger i Sundsvalls kommun i Sverige. Bergsåkers travbana är vår hemtravbana, som är den fjärde största travbanan i Sverige.

Nästa år blir det 30 år sedan jag började jobba med hästar. Jag har fokuserat på uppfödning och coaching, medan den yngre generationen fungerar som kuskar. Min son Veikko Haapakangas, som är född år 2000 samt samårige Magnus Djuse, kör våra hästar i Sundsvall. Det är alltid roligt att hjälpa unga framåt i sin karriär. Unga har dessutom en bra boost för det de gör, ett modernt tankesätt, och framför allt ‒ de törstar efter seger.

Jag har en gång i tiden instruerat Santtu Raitala när vi bodde i Kalajoki, när han ännu var nybörjare. Han blev nyligen vald till Finlands bästa travsportare år 2020. Han var framgångsrik redan som ung med några av våra hästar.

Mika Haapakangas och Santtu Raitala

Sverige är Europas ledande travsportland efter Frankrike. På grund av högre antal deltagare och hästar har de nästhögst vinstsumma i Europa. Under V75-dagarna ligger vinstsumman kring 12 000 ‒ 13 000 euro, jämfört med vinstsumman i Finland, som ligger ungefär kring 3 000 euro. Lotto är Finlands nationalspel, medan vi här i Sverige föredrar att spela på hästar. I Finland körs kring 20 start i året, medan svenskarna kör mellan 10 ‒ 15 start per år. En anledning är vinstbeloppet, vilket gör det lättare för hästen att tjäna bra och försörja sig på vinsterna.

Folk har även en annan attityd till travtränare och hästskötare här ‒ de är mer respekterade yrken i Sverige jämfört med Finland.

Hästsport är betydligt större i Saudiarabien, USA och Canada, samt i många andra varma länder. Där behöver inte hästarna växa upp i så kallade snöhögar, utan hästarna får en helt annan uppväxtmöjlighet. I nordeuropeiska länder stannar tillväxten upp när temperaturen når 20 minusgrader. Musklerna växer betydligt långsammare under vintern.

I Finland och i Sverige gjorde man förr så, att hästarna släpptes ut på bete på midsommarn och togs in tillbaka i september. Det var en slags flockuppfödning, där hästarna åt det hö som de åt, men inget annat förutom det. Som tur har vi mer kunskap om utfodring idag.

Jag förstår sommarbetet när det gäller föl, men tävlingshästar måste vara i bra skick redan vid det skedet när de lämnar betet. Vid 2 års åldern ska hästen vara under noggrann övervakning och utfodring. Kosten, och speciellt den individuella utfodringen är ytterst viktigt! I USA kör man redan mycket vid 2-3 års åldern, medan man i Finland och Sverige börjar först vid 3-års åldern.

Vi slutade använda havre redan 20 år sedan. Kornen smälter helt enkelt inte i kroppen så bra och kommer ut tillbaka med avföringen. Helfoder smälter helt enkelt mycket bättre

I naturen äter hästen upp till 18 timmar hö om dagen. Ett högkvalitativt, välforskat hö är därför det allra viktigaste, som sedan kompletteras med de tillskott som inte finns i hö. Vi blandar alla nödvändiga mineraler, proteiner, vitaminer och andra tillskott i hästarnas kvällsgröt.

Hästvård hos Stable Haapakangas

Det händer tyvärr ofta att hästarna som kommer till mig för att tränas, sägs ha dålig mage. Tyvärr ligger problemet nästan alltid i utfodringen. Ibland har ägaren höga förväntningar på sin häst, även om de är smala och svaga. Då måste man sätta kosten i skick först. Magens PH-värde bör även övervakas. Fodret får inte vara för starkt, vilken havre ofta orsakar. Magproblem speglas av på hela hästen, från topp till tå. Traven förbättras nog när man får magen i skick.

Att ha ett starkt immunförsvar är också mycket viktigt. Under tävlingsresor rör man sig mycket i nya hallar där bakterierna varierar. Eftersom man inte kan tvätta hästen med handdesinfektionsmedel, behöver man stärka immunförsvaret med högkvalitativa kompletteringsfoder. Det håller epidemier, influensor och virus på avstånd. En häst med bra mage har även bättre immunförsvar!

Vi har använt Hoofs produkter sedan slutet av 2020, och vi kan definitivt rekommendera det!

I Sverige skedde det en ökning av regnskållor (Dermatofilos) år 2020. Pälsen på de klippta hästarna har inte växt tillbaka normalt ännu. Regnskållor är vanligt bland hästar, speciellt om hästen har varit ute mycket under regniga perioder eller stått ute på lerigt bete. Bakterien trivs särskilt under en våt varp. Regnskållor framstår som stora sårskorpor och trasslig päls, vanligtvis på ryggen och på sidorna. Huden är också oftast rosa.

Våra hästar hade också regnskållor samma år. Det blev lite bättre på sommaren, men den var så seg att den fortsatte besvära några av hästarna. När hästarna började fälla vinterpälsen på våren 2021, såg några av dem allmänt slitna ut och hade ännu kvar märken av regnskålla. Några av hästarna var även stressade, vilket självklart inte hjälpte hud- och pälsproblemen.

Vi har gett Hoofs Biotin mot päls- och hudproblem i samband med andra kompletteringsfoder. Det var roligt att se hur mycket bättre huden blev redan efter några veckors användning. Förra året såg huden lite sämre ut, men nu har även pälsen hållits i bra skick. En av hästarna hade jättedålig päls och detta gjorde under ‒ det hjälpte verkligen.

Vi har gett Hoofs Vizyme åt fem hästar som tillskott för att behandla magen och stress. Efter en vecka märkte vi redan skillnaden! Tarmen lugnade sig och det syntes utåt. En av hästarna har en mycket känslig tarm och får lätt lös mage. Den är även kräsen för nya smaker och lukter, men den här har gått ner riktigt bra. Det här behöver vi mer av. Även våra barn blev intresserade av doften av choklad, men vi gav inget åt dom!

Vi har kompletterat kvällsgröten med bland annat Vimix Plus som en extra förfriskning. Den har getts för att boosta trötta hästar. Den gillar vi mycket! Den doftar gott och har smakat bra. Vi har gett det åt fyra ston och en runa. Vi har gett Hoofs E-vitamin (Vime E + SE) åt en av hästarna som brukar få muskelkramp. Ibland tar den små steg med framfötterna, den har på något sätt lite svaga biceps, men nu är det betydligt bättre. En doseringssked skulle ännu vara bra att ha i stallmiljön, men ja, vi rekommenderar Hoof!

Man ska sträva till att hålla hästens mjölksyratröskel hög. Dessutom måste syreupptagningen, lungorna och pumpen utvidgas.

Från vår egen gård kan vi nu gå runt en nio kilometers länk, med en stigning på 155 meter. Första 5-6 kilometer värmer vi upp, följt av en intervalldel på 3,5 km i mycket backig terräng. Vi har hållit intervallsträckan på kring 2,5 - 3,5 kilometer.

Målet är att hålla pulsen på 200 slag per minut, vilket övervakas under hela träningen. I backen kör vi lite hårdare, vilket får pulsen att öka med 30-40 slag tätare. Syftet är att hålla pulsen så likt en tävlingssituation som möjligt ‒ lugnare i början och hårt mot slutet.

Hästarna har lärt sig att de slipper lättare undan under traven om vi har tränat hårt hemma. Under traven kör vi 3 varv med samma puls, men istället för backig terräng springer de på en jämn bana. För hästen känns det som om de släpps fri på banan. De måste vara roligt för hästen, svansen ska stå upp för att få resultat.

Återhämtningen har en stor påverkan på utvecklingen och framgången. Vi lämnar oftast två dagar mellan träningarna för återhämtning. Hästens stora muskulatur behöver en längre tid att återhämta sig. En ansträngd muskel utvecklas inte före den har fått återhämta sig. Annars får våra hästar vara ute på bete eller på gångmaskinen under vilodagarna.

I början av året tränar vi hårt de tre första månaderna, sen saknar vi takten lite. Från och med april är det bara att lyssna genom dörrspringan hur konditionen ökar. Det låter som havets brus!

Avling, teknik och metoder har utvecklats massor. Hästens inälvor, som lungorna och pumpen är mycket starkare. Vagnarna har blivit kolfibervagnar och banorna har blivit bättre, lika så hästens utfodring, som ni på Hoof representerar. Förr var en vinsttid på 1,18 bra. Nuförtiden är 1,10 en bra tid.

Man måste kunna läsa av hästen. Ibland behöver en häst ett halvt år mer tid, och då ska man ge det åt den. Coaching och uppfödning kräver mycket tålamod, hårt arbete och en tro på det man gör. Man måste även vara självkritisk och växa med tiden. Jag är själv van att analysera det gånga året under mellandagarna. Då försöker jag hitta utvecklingsområden för nästa år.

Chancy Roberto, längst fram.

När vi bodde i Finland gav nio vinster år 2019 i V86-traven i Boden, norra Sverige, hopp om att bli framgångsrika i Sverige. Boden är en av Sveriges mest kända travbana. Vinsten möjliggjordes då av vår egna, själv uppfödda, ägda och tränade hingst ‒ varmblodiga Special Promise, som är nu redan 12-år gammal.

Vårt stalls första framgångsrikare häst var Chancy Roberto. Hingsten vann som 3-åring Kasvattajakruunu finalen på Jyväskyläs bana i Finland år 2007. Hästen kom just och just genom kvalen till finalen, där den sprang med skorna på och tog konstant slag i bakfötterna. På finaldagen var banan i bra skick, men det var 10 cm snö på marken. Alla andra hade snöutrustning och hockeyskor, men jag bestämde att köra utan skor.

Beslutet att köra utan skor fick mycket kritik, men för att nå resultat måste man våga ta risker. Inte var det ju en så stor risk endå, marken höll bra och lämnade de andra över tio meter bakom oss. Det var hästens naturliga sätt att springa. Hästen springer friare utan skor, det är som att släppa hästen lös. Jag gick hem 20 000 euro rikare den dagen.

Chancy Robertos rekord: 11,9aly – 16,9ke